SVARTA FANOR

Ãldre inlägg om utrikes- och bistÃ¥ndsfrÃ¥gor Det finns inget lagförslag om grundlagsändring mot utlandsspioneri Just nu pÃ¥gÃ¥r en infekterad diskussion i bland annat sociala medier om ett pÃ¥stÃ¥tt förslag till grundlagsändring i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen för att skärpa reglerna mot utlandsspioneri. Bakgrunden är en utredning SOU som har haft i uppdrag att kartlägga vilket skydd som för närvarande finns för känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Vidare har det ingÃ¥tt i uppdraget att analysera hur ett eventuellt förstärkt skydd förhÃ¥ller sig till den grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheten samt Europakonventionen. Utredningen har ocksÃ¥ haft i uppdrag att analysera och ta ställning till om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är nödvändiga. Utredningens förslag är nu ute pÃ¥ remiss, men det finns ingen proposition frÃ¥n regeringen och lär inte hinna komma nÃ¥gon som kan behandlas före höstens val. Det finns troligen en massa relevanta frÃ¥gor kring detta förslag men det är svÃ¥rt att kommentera ett lagförslag som inte finns. Jag fÃ¥r helt enkelt Ã¥terkomma.
5. Efterspel
Överblick över händelseutvecklingen 9 april —7 juni Tysklands invasion av Norge natten mot den 9 april , utan föregående krigsförklaring, kom som en överraskning förut den norska regeringen. Tyskarna framförde dito natt ett ultimatum som innebar att Norge skulle avstå från militärt mothugg och underordna sig tysk militär administrering. Regeringen avvisade detta och beslöt medan att all- män mobilisering skulle förekomma. Denna order kungjordes aldrig i radioapparat och genom missför- stånd skedde bara partiell mobilisering. Stortinget hade varit samlat sedan den 6 april för att bl. Den 8 april inledde Storbritannien minläggning på norskt territorialvatten.
میهن بلاگ - ابزار قدرتمند وبلاگ نویسی
Submit Description Sidan uppdateras inte. Om mänsklig och samhällsvetenskaplig forskning. Du som åhörare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse. När det kommer till att visa känslor odla är både tal och musik universella språk, om än med vissa dialekter. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hurdan vi uttrycker känslor genom tal samt musik. Petri Laukka är docent inom psykologi vid Stockholms universitet och forskar om icke-verbal kommunikation, alltså hur vi förmedlar känslor genom sådant som röstens tonfall eller musikens olika skiftningar. Han studerar bland annat i vilken extension den här kommunikationen är universell alternativt om det finns kulturella skillnader emellan hur vi kommunicerar känslor i anförande och musik. Programledare är Urban Björstadius. Fanny Ambjörnsson är antropolog och genusforskare vid Stockholms universitet och hon forskar bland annat om vår relation mot städning.
God Tid 8/ by Svenska pensionärsförbundet, God Tid - Issuu
Det är betydligt mer än vad dom allra flesta verkställande direktörer har inom lön. I Svenskt Näringslivs medlems affärsverksamhet har den tiondel av företagsledarna såsom tjänar minst 39 kronor i månaden, och den tiondel som tjänar mest har kronor eller mer. Bara drygt 30 personer lyfter en lön gällande mer än kronor. Men den ekonomiska krisens orsaker och verk ningar är svårförklarade så både medier och ny moderata politiker tar gärna genvägen att diskutera bonusar till giriga direktörer. Detta döljer den allvar liga systemkrisen samt göder tyvärr den växande misstron gentemot företag, privat äganderätt och resultatbaserade ersättningar i en tid när den globala marknadsekonomin ifrågasätts och hotas av protek tionism och stagnation. Även om Annika Falkengrens två miljoner kronor anses provocerande är de med förlov sagt blott felräk ningspengar i jämförelse med vad svenska banker förlorar i Baltikum. Stora beslut väntar som påverkar alla svenskars och balters välståndsnivå. Det påverkar ej bara bankernas ägare och resultat, utan var och en på båda sidor om Östersjön. Vad vet biståndsminister Gunilla Carlsson egentligen om biståndets effekter?